”Make Democracy Great Again” rekommenderades från 15 år när den visades på TV4. Bioversionen innehåller inslag av grovt språk, vilket kan upplevas som stötande för yngre tittare.

För att tillgodogöra sig filmens innehåll fullt ut krävs viss förförståelse. Språket är stundtals avancerat, och flera scener bygger på kunskap om historiska skeenden såsom kalla kriget, nazismen och apartheid.

Samtidigt kan filmen vara mycket relevant för högstadieelever. För att underlätta undervisningen i dessa åldersgrupper har vi tagit fram ett undervisningsmaterial kopplat till kortversionen av filmen.

Lärare avgör vilka versioner av filmen som lämpar sig för deras undervisning.

Om Kortversionen av filmen

Kortversionen av Make Democracy Great Again är 45 minuter lång och bygger på bioversionen. Temat är detsamma: Jan Scherman gör en resa i Sverige och utomlands för att undersöka hur demokratin som styrelseskick är hotad.

Filmen lyfter fram två huvudhot: det växande avståndet mellan väljare och politiker och det ökande avståndet mellan människor, delvis orsakat av sociala medier.

Exempel hämtas från Sverige, Storbritannien, Ungern, Sydafrika och USA. Filmen innehåller också exempel på hopp – som initiativet Braver Angels, där människor tränas i ”respektfulla samtal”, samt porträtt av personer som arbetar för ett starkare samhälle.

Förkunskaper i historia

Filmen baseras på Jan Schemans möten med människor i Sverige och utomlands. Samtalen och det som sägs i filmen är i regel lättbegripligt, men vissa scener kräver historisk förkunskap.

Nazism och nynazism

I filmen möter Jan Scherman nynazister i Ludvika. En extrem grupp som kan väcka rädsla. Genom att förstå nazismens historiska bakgrund blir det tydligare varför dessa rörelser väcker oro. I en scen från Norrköping visas en koffert med tvålar och ett par gamla glasögon. Kofferten är tänkt att påminna om utrotningen av judar i koncentrationslägren under andra världskriget. 

Demokratiutveckling i öst och väst

I filmen besöker Scherman västerländska demokratier som Storbritannien, Sverige och USA, men han reser också till Ungern, som har en annan historia och utveckling. Genom att prata om de olika ländernas utveckling, är det lättare att förstå varför de olika medverkande har olika utgångspunkter. 

Apartheid Sydafrika

För att till fullo kunna tillgodogöra sig delarna från Sydafrika, krävs vissa grundläggande kunskaper om landets historia. Förklaringar av Apartheid, ANC och vem Nelson Mandela var behöver lyftas före filmen visas.

Före filmen

Begrepp

För att underlätta förståelsen av innehållet i filmen hjälper kännedom om vissa grundläggande begrepp. Att jobba med begreppen är dessutom ett bra sätt att väcka intresse för filmens innehåll. Till hjälp finns en ordlista här.

Centrala begrepp:

• Fullvärdig/Liberal demokrati
• Polarisering
• Yttrandefrihet
• Nätjättar
• Extremism
• Autokrati
• Förtroendevalda
• Klassklyftor
• Desinformation

Utförande

• Använd föreslagna begrepp eller välj ut andra relevanta begrepp i ordlistan.
• Låt eleverna förklara begreppen med egna ord.
• Låt eleverna fördjupa sina kunskaper om olika begrepp. 
• Diskutera begreppens innebörd i olika sammanhang.

Filmens huvudpersoner 

I “Make Democracy Great Again” medverkar människor med olika bakgrund. Några personer återkommer och har en mer central roll i filmen. Genom att lära känna dessa personer ges större förutsättningar för engagemang och förståelse under filmvisningen.

Länk huvudpersoner

Huvudpersoner:

• Soar Ali, Student Husby
• Helle Klein, Journalist och föreståndare Sigtunastiftelsen
• Annie Lööf, fd partiledare Centerpartiet
• Lucinda Evans, människorättsaktivist Sydafrika
• Imran Ahmed, författare och aktivist Washington DC

Utförande

• Presentera huvudpersonerna med hjälp av personporträtten. Diskutera deras bakgrund, drivkrafter och koppling till filmens tema.
• Låt eleverna själva läsa personporträtten och sedan fördjupa sina kunskaper om huvudpersonerna och deras situation.
• Dela upp klassen i grupper. Låt varje grupp fokusera på en av huvudpersonerna i filmen.

Filmens teman 

”Make Democracy Great Again – kortversion”, lyfter fram olika exempel på hot mot demokratin, men visar också att det finns hopp. 

Filmens innehåll kan renodlas i tre centrala teman. Genom att jobba med dessa teman, innan man ser på filmen, underlättas förståelsen för filmens budskap. 

Teman

• Konflikter mellan människor – aktivism, politiska åsiktsskillnader, hot och hat.
• Avståndet till politiker – växande missnöje och brist på förtroende.
• Hopp – hur demokratin kan stärkas.

Utförande 

• Diskutera elevernas tankar kring filmens olika teman.
• Låt eleverna undersöka hur dessa teman tar sig uttryck i dagens samhälle.
• Uppmuntra personlig reflektion: Hur upplever eleverna dessa frågor i sin egen vardag?

Frågor

• Vilka konflikter ser du mellan människor i din vardag? 
• Hur upplever du relationen till politiker?
• Vad tror du kan stärka demokratin – dad kan du göra själv?

Aktiverande frågor 

“Make Democracy Great Again” väcker många olika frågor. En del av dessa kan det vara bra att prata om innan man ser på filmen.

• Vad förväntar du dig av filmen?
• Vilka hot mot demokratin känner du till?
• Var finns det hopp?

Under filmen

Här finns förslag på uppgifter som eleverna kan jobba med samtidigt som de ser filmen.

Begreppsspårning

• Låt elever notera begrepp de inte förstår eller känner igen.
• Alternativt: tilldela begrepp i förväg och be dem identifiera exempel i filmen.

Huvudpersoner

Fokusera på en huvudperson: situation, budskap, hopp.

Hot och hopp

• Lista hot mot demokratin som filmen visar
• Identifiera exempel på hopp och lösningar

Efter filmen 

Begreppsfördjupning

• Diskutera begreppens betydelse efter filmen.
• Knyt begreppen till specifika scener.
• Arbeta genom kontextanalys.

Filmtolkning via teman

• Hitta scener och exempel från filmen som relaterar till de olika temana.
• Arbeta i par med ett tema per grupp.
• Presentera analys i tvärgrupp.

Huvudpersoner

• Låt eleverna återskapa huvudpersonernas perspektiv – vad upplevde de? vad kämpar de för?
• Diskutera hot, hopp och demokratiska drivkrafter.

Aktiverande frågor för diskussion

• Vilka scener påverkade dig mest – och varför?
• Vad betyder demokrati för dig personligen?
• Vad lärde du dig om hoten mot demokratin?
• Vilka exempel på hopp beskriver filmen?
• Hur kan du själv bli en demokratibyggare?

Generella övningsuppgifter

Hot och hopp

Syfte: 

Identifiera och kategorisera olika hot mot demokratin samt exempel på hopp och positiva initiativ som lyfts fram i filmen.

Genomförande:

• Dela in klassen i grupper eller arbeta individuellt.
• Låt eleverna se hela filmen eller utvalda delar.
• Uppgiften är att notera konkreta exempel på:
• Hot mot demokratin (t.ex. extremism, polarisering, förlorat förtroende)
• Hopp för demokratin (t.ex. demokratibyggare, gräsrotsrörelser, civilkurage)
• Eleverna presenterar sina resultat i en tvådelad lista eller som en visuell översikt (t.ex. tavelstruktur, digital whiteboard eller post-it på väggen).

Fördjupning: 

• Diskutera vilka faktorer som ligger bakom hoten och vad som möjliggör hoppet.

Multimodal text

Syfte: 

• Kombinera olika uttrycksformer för att analysera och presentera filmens innehåll.

Genomförande:

• Eleverna väljer en händelse, person eller tema ur filmen.

De skapar en digital eller fysisk affisch/plansch med:

• Bild(er)
• Kort förklarande text
• Citat från filmen
• Färgval som förstärker budskapet
• Faktarutor om begrepp, personer eller sammanhang

Verktyg: 

• Canva, Google Presentationer, PowerPoint eller papper/penna.

Rollspel

Syfte: 

Träna perspektivtagande och förmågan att förstå olika synsätt kopplade till demokrati.

Genomförande:

• Dela in eleverna i mindre grupper.
• Varje grupp väljer ett tema, en konflikt eller ett scenario från filmen.
• Eleverna gestaltar situationen i ett kort rollspel där alla deltar.
• Spela upp för klassen eller filma och visa.

Exempel: 

• En debatt mellan en demokratibyggare och en extremist. En medborgardialog om hat och hot. Ett journalistmöte i en korrupt miljö.

Poddavsnitt

Syfte: 

Öva kritiskt tänkande och förmåga att formulera egna tankar i samtalsform.

Genomförande:

• Eleverna bildar grupper om 2–4 personer.
• De planerar och spelar in ett 5–10 minuter långt poddavsnitt om ett tema från filmen.
• Förslag på innehåll:
• Reflektioner över en scen i filmen
• Diskussion om hot vs hopp
• Intervjuformat med en av huvudpersonerna (spelad av en elev)
• Jämförelse med svensk eller internationell kontext

Verktyg: 

• Mobiltelefon, dator med mikrofon, enkla ljudredigeringsprogram (t.ex. Audacity, GarageBand).

Skrivuppgift

Syfte: 

Träna elevernas förmåga att argumentera och uttrycka sina tankar skriftligt.

Uppgiftstyper (välj en eller flera):

Krönika: 

Skriv personligt och reflekterande om ett tema ur filmen.

Debattinlägg: 

Ta ställning i en demokratifråga som filmen berör.

Analys: 

Beskriv och analysera en huvudperson, ett hot eller ett hoppfullt initiativ.

Tips: 

Använd filmens citat som inspiration. Låt eleverna läsa varandras texter och ge respons.

Gruppuppgift & Demokratiforum

Syfte: 

Utforska demokratins mångfacetterade utmaningar ur olika perspektiv.

Genomförande:

• Dela in eleverna i grupper och tilldela varje grupp en roll (t.ex. politiker, journalist, medborgare, aktivist, demokratibyggare).
• Grupperna diskuterar sina perspektiv, identifierar utmaningar och formulerar argument.
• Samla grupperna till ett “demokratiforum” där de framför sina synpunkter och diskuterar med varandra.
• En elev eller läraren leder samtalet.

Reflektion efteråt: 

Hur kändes det att tala utifrån någon annans perspektiv? Vad lärde ni er?

Koppling till verkligheten

Syfte: 

Skapa relevans genom att koppla filmens innehåll till elevernas omvärld.

Genomförande:

• Välj aktuella nyhetsartiklar om demokratiutveckling i världen (t.ex. val, yttrandefrihet, civilsamhällets roll).
• Eleverna diskuterar artiklarna i grupper:
• Vad påminner om filmen?
• Vilka skillnader ser de?
• Vad väcker mest reaktioner?

Tips: 

Använd källkritiska frågor och belys olika perspektiv.

Venn-diagram – hot och hopp

Syfte: 

Visualisera samband och kontraster inom demokratitemat.

Genomförande:

• Eleverna ritar ett Venn-diagram med två cirklar: Hot och Hopp.
• De listar filmens exempel på vardera sida.
• I överlappningen noteras sådant som kan tolkas som både hot och hopp (t.ex. starka reaktioner som kan leda till handling).

Reflektion: 

• Hur kan ett hot också bli ett frö till förändring? 
• Finns det exempel i verkligheten där detta skett?